jag lovade juia att fylleblogga, fan jag som stavar fel utan att vara full
Oförglömliga rörelser på ett dimmigt dansgolv. Jag lever livet och för en gångs skull definerar jag det inte utan bara konstaterar såhär i efterhand, ungerfär. Sähär är alltså livet: Dansandes med en tom öl i handen och min framtid i den andra handen, berusad på kapitalismens bekonstnad ´. god jävla natt
!
Moln kan man inte bygga
Jag ser att du försöker
Kommentarer
Trackback
