jag grät inte den sjuttonde

Jag vet inte om det var för att jag alltid haft en försmak för rutiner men jag började gå till det här caféet varje dag. Det skulle vara enkelt att säga att där finns stans godaste kaffe men det här handlar om det faktum att dina hjärtklappningar inte finns i ljudet av skummad mjölk, din doft har inte satt sig i väggarna och hur mycket man än kollar runtomkring sig ser man dig aldrig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0