Det sista från Julia
Jag går upp i ett moln av saffran utan bullar, min täppta näsa avöfr osynlig strålning och tillhör sen evigheten av kryddor som får det att rinna. Inga kläder i min packning är svarta, jag har inga kläder i min packning.
Till alla mina vänner i världen, glöm Sverige. Ni kommer ändå inte missa planet hem
Goa +29 grader
(JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA)
Och det här med 2009, först va de lite Paper planes, sen va det mest Time to pretend. Så vad det med det. Ett är år är ett år är ett år är ett år. Tiden går. Gro ett sår. Man är vad man får. Spå i hår. Rid ett får. Bit ett lår (pappas).
Och jag ska fortsätta att vara så förbannat jävla svår
Hey bombay
Till alla mina vänner i världen, glöm Sverige. Ni kommer ändå inte missa planet hem
Goa +29 grader
(JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA)
Och det här med 2009, först va de lite Paper planes, sen va det mest Time to pretend. Så vad det med det. Ett är år är ett år är ett år är ett år. Tiden går. Gro ett sår. Man är vad man får. Spå i hår. Rid ett får. Bit ett lår (pappas).
Och jag ska fortsätta att vara så förbannat jävla svår
Hey bombay
Kommentarer
Postat av: Anonym
4 januari kl 15.00
Trackback
