SAJAVLA

Vi träffas på en bar i den stadsdelen vi föraktade mest av alla. Du med henne vid din sida och jag med din tröja övanpå min skakiga kropp. Vi är främlingar för varandra. Du säger fin tröja och jag tänker det är allt jag har kvar av dig för du är någon annans nu, kramar henne säger "det är asbra" när hon frågar hur läget är. Ni går hem först av alla och jag sist, vandrandes genom Brommas idyll med två ord i hjärnan: föraktad och främmande.