SAJAVLA

Jag stannar flera gången på vägen bara för att pussa honom. För hundrade gången tänker jag att vi måste nog vara det finaste som finns på hela jorden. Tio minuter senare. Vi sitter på buss två och bråkar helt öppet, struntar i alla blickar från bekanta och att det vi bråkar om egentligen är en fånig bagatell. När vi kommer hem sätter jag mig vid köksbordet och läser tidningen. Han går in i badrummet och rakar sig. Inte hastigt, utan noggrant. Jag ser det inte, men jag känner honom, jag vet att han gör det noggrant, på samma sätt som jag läser tidningen noggrant när jag är sur för att samla mig. Sedan tar jag min mobil, sätter mig i soffan och smsar lite, spelar votrex på hans iPod.

Tio sekunder senare. Jag pussar på honom och andas in doften av raklödder, smeker handen mot den lena kinden och kysser honom. Han spelar några låtar på sin iPod för mig. Jag lyssnar egentligen inte, det enda jag bryr mig om är att han är bredvid mig och att han har något han vill visa för mig, något han vill dela med sig av. Han är mest upptagen av sin iPod och tillslut säger jag det rakt ut. ”Hallå jag vill ha lite uppmärksamhet.” Vi kysser varandra, han sätter på en fin låt, kommer inte ihåg vilken men fin är den. Vi kramas, han håller om mig, och jag viskar att jag inte vill tjafsa. Vi sitter så ett tag. Han säger ingenting. Sedan ger jag honom min iPod och ber honom sätta på något som jag vill lyssna på. . Han kollar igenom hela iPoden, på musik han vet att jag tycker om, sen sätter han på Simon And Garfunkel. Jag lägger mig ner i soffan. Det känns tomt, så som det alltid gör när han inte ligger bredvid.