5 februari 2010

Slutet har alltid varit som snö för mig. Vitt vackert tyst men förbannat kallt. Hennes liv tog slut igår, iklädd                  vit         bröllopsklänning gav hon sin kropp till en man

Med svart studentklänning ska jag ge mig själv till marknadsekonomin om en termin jag är                       rädd

 

För trots att jag inte sett dig på länge          flyr jag

trots att du inte finns kvar i mitt liv         letar jag
Ditt telefonnummer är raderat. Jag slår det i sömnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0